SOS Help me! Help me!

Nästan varje dag flyger det massor av helikoptrar över vårt hus. En dag räknade jag en flock helikoptrar. Det var sexton stycken. Och sen idag hände det. Det som jag har bävat för, det som vi har pratat om i veckor. Skånerosten är slut. Dagens frukostkaffe innehöll de sista pulversmulorna och det fina, gröna från Sverige medförda paketet begravdes andaktsfullt tillsammans med övrigt köksavfall i soptunnan. Jag dagdrömde om att de där helikoptrarna som flyger över oss var utsända av FN för att rädda en person i nöd. De skulle öppna sidodörrarna och släppa ut sin last över vårt hus. De vita säckarna avsedda för nödproviant skulle vara fulla med undebart doftande skånerost. Men jag vaknade och tvingades surmulet inse. Kaffet är slut. Jag har t.o.m. skrivit till Zoegas och frågat om de har en återförsäljare i Japan. De har de såklart inte. I Japan dricker man kallt kaffe på burk ur en automat. Eller tyskt kaffe med smör i. "Butter Blend" kallar man det lite fint. The coffee from hell. Hur ska jag överleva?