Vem skriver manus?

Ni följer väl dramat som just nu utspelar sig vid Antarktis? Det har alla snaskiga ingredienser för att kunna bli en riktig blockbuster: eldsvåda med dödlig utgång, tjuvjakt, bitter fiendskap och rivalitet, akut miljöhot och små söta pingviner. Det japanska valfångstfartyget Nisshin Maru, lastat med ca 1,3 miljoner liter bränsle och eldningsolja står strandat vid Antarktis efter en brand ombord. Alldeles i närheten huserar Antarktis största pingvinkoloni. Nisshin Marus bittra fiender, Greenpeacefartyget Esperanza som hela tiden befunnit sig i dess närhet för att stoppa valfångsten, har sträckt ut en hjälpande hand. Japanerna stoppar istället ner sina händer i Issey Miyakebyxorna och plockar ännu en valsushi från rullbandet. Doppar lite lätt i soyan och sväljer. Att däremot svälja sin stolthet har aldrig riktigt varit grejen i landet där självmord ses som ett fullgott sätt att behålla äran vid ett personligt misslyckande. Att ta emot hjälp från aktivister är för en valfångarnation ett mycket stort misslyckande. Så här sitter man nu som på nålar och väntar på den spännande upplösningen. Och så plötsligt! En ny spelare ger sig in i den bittra kampen. Ska verkligen, mot alla odds, den nya zeeländska flottan bli den här historiens hjältar?! Den nya zeeländska flottan... se det var banne mig ett hot som heter duga! Jag ser det framför mig. NZ-flottans alla sju gummibåtar omringar Nisshin Maru och med de små plastårorna i högsta hugg kräver att få bogsera bort fartyget så att Pingu och hans vänner får överleva. Ja hur ska detta sluta? Den som inte hunnit begå harakiri får se.
THE END