J-pop
J-pop, japansk popmusik. Nu tänkte jag tycka till om detta fenomen. Jag vill inte gärna kalla det för musik. J-pop är så sjukt sämst. Det är som de sämsta låtarna i Eurovision Song Contest. Typ Belgiens bidrag. Det säger ju en del, för hela ESC bara osar av makalöst dålig smak (ryser till av obehag nu när jag tänker på det). Inget stinker som detta. K-fed är bättre än J-pop (eller, det vet jag inte för jag har aldrig hört K-fed, men jag har fått för mig att han ska vara himla dålig och jag lovar att han är ändå bättre än detta). Denna menlösa, hjärndöda och monotona falsksång. Jag hatar det och jag förstår bara inte hur andra inte kan göra det. Det finns en djupt rotad idolkult kring de här J-popbanden. En masshysteri och något slags sektbeteende som känns så klibbigt och äckligt. Hela industrin känns lika äkta som Carolina Gynnings f.d. bröst. Tjejer i alla åldrar (då menar jag 7-60) köar utanför Johnnysbutiken i Harajuku i timmar för att få köpa små, amatörmässigt knäppta foton av japanska popidoler. Man kastar en blick på de där köande människorna, särskilt på de över 25 och ba "äckliga peddokärringar". Eller som Marita Lindqvist skriver i boken "Kawaii": "Hemmafruarna har inte så mycket att fylla dagarna med då mannen är på jobbet och barnen i skolan. De läser tidningar, ser på TV och drömmer om att rymma iväg från tristessen med en 15-årig pojkidol":
Ungefär såhär äckligt dåligt är det:
...eller nästan ännu värre:
6 kommentarer:
Väldigt fint, idol-christian (borde finnas..?) hade inte gjort det bättre (sämre?). Lite roligt att ena killen hade den medvetenheten att han döpt sig till Tackey. Appropå på trailer trash killar som har haft kända trailer trash tjejer och vill göra karriär föreslår jag en titt på Jessica Simpsons trash-kille Nick nåntings videor. Han måste haft Runar som videoregissör, eller Emilio Ingrosso..
Finns en bok av nån Elin Lindqvist som heter Tokyo Natt. Ingen aning om det är bra eller inte bra överhuvudtaget. Men finns gör den och det skrivs lite om den här. Du kan ju kolla.
Har läst den. Den är faktiskt inge vidare. Fattar inte hur den kunde bli så hajpad. Fast tjejen var bara 20 när hon skrev den, så det kanske är en bedrift av nåt slag trots allt. Hon skrev lite om droger och är dotter till Herman Lindqvist så det var väl därför det blev sånt ståhej.
On the same note: "Kawaii" av Marita Lindqvist är ett bättre boktips om Japan ur svensk synvinkel.
På tal om böcker, jag köpte "Tabloid Tokyo" på nån bokhandel innan vi åkte hem. Den finns en etta och en tvåa. J-ligt intressant läsning om oddities i landet normal-på-ytan-men...
Jonas2: Tack för tipset, ska kolla in den!
Skicka en kommentar